på konfirmationsdagen var det först nervöst och stimmigt i gruppen och när vi sjöng upp lät det först konstigt och kåporna var sjukt varma. Sen när vi var inne i kyrkan kunde jag inte sluta fnittra för jag var nervös. Men allt i kyrkan gick super. Sen efter ställde vi upp oss i en halvcirkel och jag fick trycka mej in i måns typ för att inte få korset i ansiktet typ :p men aah, sen gick vi och tog av kåporna och alla var helt överlyckliga.

träningstävlingen idag: det började dåligt, tyglarna gick sönder, banan var svår att komma ihåg, poolo var seg, alltså seg att han knappt gick igång. Men inne på banan i 60 var det tvärtom han blev as pigg och riktigt riktigt stark. Men han gick felfritt i 60cm och då bestämde jag mig att starta en till klass och det fick bli 80cm, och samma sak där, pigg, stark, felfri. Alla sa att han såg stark ut men att det såg bra ut, och det är ju bra :).

//Mikaela

Allt kändes så mycket bättre när jag hade dig vid min sida, här kommer en bildbomb på världens finaste ponny!